den här stan gör mig galen
i don't know where i've been but i know where i am
Jag kommer ihåg när du sa för sex månader sen, det där.
Tänker på det mer som ett lite bokmärke nu för tiden.
Man glömmer inte vart man är och man glömmer inte vad som hänt.
Men märket får ligga kvar där ett litet tag nu. För jag ska bli stark igen.
Kanske öppnar boken och tar fram det igen. Om ett tag. Ett år eller så.
berätta inte för mycket till den du litar på för den du litar på litar även på någon annan
^
somtimes it lasts in love but sometimes it hurts instead
the end
...
have to forget what i think i want, to remember what i deserve
let's get lost
you paint me a blue sky, go back and turn it to rain
and i live in your chess game, but you changed the rules every day
wondering which version of you i might get on the phone tonight
and i live in your chess game, but you changed the rules every day
wondering which version of you i might get on the phone tonight
letar efter något att säga som kan ändra allt, något mer än det jag redan sagt
oflyt
jag behöver mer fastän du förstör mig helt
jag hatar att sova ensam
don't cry over the past, cry to get over the past. don't smile to hide the pain, smile to heal the pain.
Jag är svag för dig, för du gör mig stark
du är bra för mig, ändå förstör jag allt
du är bra för mig, ändå förstör jag allt
du har sönder mig, fast du gör mig hel
det känns så rätt, även om allt som vi gör blir fel
jag är slav för dig, jag gör vad som helst
det känns så rätt, även om allt som vi gör blir fel
jag är slav för dig, jag gör vad som helst
allt för att få va med dig, kan aldrig dra en gräns
jag har tappat greppet, vet inte in och ut
vi kan ha trampat snett men det här är sinnessjukt
jag vill älska dig och jag vill slå ihjäl dig
vill ha dig ur mitt liv, men nånting står I vägen
och jag gör allt för att behålla förståndet
men jag har fastnat I ett beroende som håller mig fången
jag har tappat greppet, vet inte in och ut
vi kan ha trampat snett men det här är sinnessjukt
jag vill älska dig och jag vill slå ihjäl dig
vill ha dig ur mitt liv, men nånting står I vägen
och jag gör allt för att behålla förståndet
men jag har fastnat I ett beroende som håller mig fången
sometimes we build walls, not to keep people out, but to see who actually cares enough to break them down
true story
en ensam fågel som bär på tok för stor kvist
Jag är trött på sömnlösa nätter. Jag är trött på upp och ner. Jag är trött på kaos. Jag är trött på svek. Jag är trött på lögner. Jag är trött på falskhet. Jag är trött på att allt kan gå från högst upp på toppen till allra längst ner på bara några sekunder. Är förövrigt väldigt trött så nu ska jag försöka sova, godnatt.
Och nej, det är inte min mage som syns på bilden. Det är min arm för er efterblivna som inte kan se det.
för mycket vatten ska rinna under många broar innan jag glömmer dig
Du får ta hela min förvirrade värld om du vill.
Du säger inget, det säger allt
samtidigt som du inte brydde dig, försvann jag
Från och med nu ska jag skriva ner varenda litet ord som dyker upp, från dig från mig. Vart tog vi vägen? Vart tog alla löften vägen? Tror att allting förvandlades till luft, jag kan varken se de, känna de eller röra de. Är tom.
They say that things happen for a reason, but no wise words gonna stop the bleeding
What am I gonna do when the best part of me was always you
And what am I supposed to say when I'm close to death and you're ok
I'm falling to pieces
They say that things happen for a reason
But no wise words gonna stop the bleeding
What am I gonna do when the best part of me was always you
And what am I supposed to say when I'm close to death and you're ok
I'm falling to pieces
why so serious?
Det handlar inte om honom längre, inte alls
ännu mindre om oss.
Det handlar om något mycket värre,
något som upptäcktes sent en tisdag kväll.
they just left, they said that i was riding to death
All I know is you came to me when I was at my lowest.
You picked me up, breathed new life in me. I owe my
life to you. Before the life of me, I don’t see why you don’t see
like I do. Let me turn on the lights and brighten me and enlighten
you. I don’t think you realize what you mean to me, not the
slightest clue. Cause me and you, we’re like a crew. You were like my
sidekick. Or you gonna hug me. But I’m out of options, there’s
nothing else I can do cause I’m about to lose my mind
All I know is you came to me when I was at my lowest.
You picked me up, breathed new life in me. I owe my
life to you. Before the life of me, I don't see why you don't see
like I do. Let me turn on the lights and brighten me and enlighten
you. I don't think you realize what you mean to me, not the
slightest clue. Cause me and you, we're like a crew. You were like my
sidekick. But I'm out of options, there's nothing else I can do cause
i'm about to lose my mind.
var vi än är längtar vi alltid bort
Inne där, på nattklubben dansar alla andra,
innanför stängda dörrar dansar hon.
Det skaver alltid lika mycket i bröstkorgen då hon läser de där gamla
breven som hon en gång fick. Utav en kille.
365 brev. Ett nytt lika välskrivet brev varje dag.
I ett helt år.
Ibland undrar hon vart sanningen i meningarna tog vägen.
Ibland undrar hon vart sanningen i meningarna tog vägen.
När det skrevs saker som "jag kommer aldrig lämna dig"
Kanske fanns den aldrig där? Eller så var den aldrig äkta bara.
Är sanningen någonsin äkta?
Vad gör han nu för tiden då?
Är han fortfarande samma gamla kille som röker lite för mycket cigaretter och som alltid dricker sitt morgon kaffe med tre sockerbitar i?
Är han fortfarande samma gamla kille som röker lite för mycket cigaretter och som alltid dricker sitt morgon kaffe med tre sockerbitar i?
Eller är han kanske den där han drömde om att vara?
Någons.
Den han aldrig berättade om.
vi kommer aldrig bli varandras men jag är alltid hans om han vill
Om han bara visste att jag fanns i samma tråkiga stad, på samma nedsläckta gata. För två år sedan. Tänk om han visste att jag har stått där, utanför hans port. Med miljoner av stenar under skorna. Inatt ska jag drömma att jag står där igen och trampar sönder just den fläcken av gatan, utanför hans port. Kanske till och med hoppas på att se en liten skymt av honom när han fäller upp de ner rullade persiennerna på morgonen. Eller ännu bättre kanske våga gå in genom den stora bruna porten. Gå upp för tre trappor. Trettiotre trappsteg. Knacka på den andra dörren och kasta mig i hans armar när han öppnar. Sen ska jag vakna.
du vill inte se mig såhär
Inte ens i mina drömmar får jag ha det bra med dig. Stick där ifrån också.
tell me
Varför är det svårt att svara?
Varför är det svårt att få fram rätt ord?
Varför är det svårt att veta varför alla vill äta upp mig?
Varför är det så förbaskat jäkla svårt att vara en tjej som heter frida?